Tänk vad mycket det finns att upptäcka i livet. Jag är så glad att jag insett att livet faktiskt inte tar slut än, även om man upplever traumatiska händelser. Det finns så mycket spännande och roliga saker kvar att göra, säga, se och inte minst uppleva.
Relationer är viktiga och att fungera tillsammans är viktigt oavsett vilken närhet du har i relationen till den andra människan.
När jag växte upp så präntade min morfar in i mig att ”ensam är stark”. Jag har länge, alltför länge kan jag tycka idag, levt med den tesen ringande i mitt huvud. Sen mötte jag en man som var på god väg att verkligen sudda ut den tesen. Han lärde mig att det är värdefullt och stort att kunna hjälpas åt och att göra saker tillsammans är större än att göra det själv. Han kanske inte alltid levde själv efter det helt men det satte avtryck inom mig. Sättet han tänkte och med det kärleksfulla sättet som han förmedlade detta till mig. Tyvärr finns han inte hos mig längre så jag fick aldrig möjligheten att tala om för honom att jag verkligen inser detta idag. Jag började förstå och han förstod nog det men då rycktes han allt för hastigt bort från mig. Kanske visste han, i sitt hjärta, vad han gjort för mig och jag kan bara fortsätta min väg i livet med den nya insikten i bakfickan. Det känns lite sorgligt men samtidigt så är jag lycklig att det var han som fick mig att inse att tillsammans kan man uppnå mycket mer än på egen hand. På så sätt lever hans "tro" på tvåsamhet vidare genom mig och framför allt inom mig. Att älska en person villkorslöst är nyckeln till att få kärlek tillbaka och i förlängningen leva fullt ut.
Så många saker har genomförts i ensamhet så nu har det blivit dags att våga mig ut på nya upptäcktsfärder i livet - för det är jag värd!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, det tycker jag, du är värd all lycka!
SvaraRaderaKram P
p.S så fint skrivet!